Yrke: Mellom 980 og 1015, Novgorod, Kiev; storfyrste
Dop: 989
Notater:
Efter att ha besegrat sin bror Jaropolk 980 blev han herre även över Kiev, varefter de två furstendömena förenades och blev Rysslands mäktigaste. Döpte sig 987 och införde kristendomen som statsreligion, varför han efter sin död blev förklarad helig. (Källa: Bra Böcker)
Den virile kung Vladimir antog 988 kristendomen i dess ortodoxa form, slog sönder alla avgudabilder, upplöste sitt väldiga harem, förmälde sig med den byzantinska prinsessan Anna (syster till 'bulgardödaren', kejsaren Basileios II) och lät massdöpa alla sina undersåtar i Dnjepr. (Källa: Alf Henriksson)
Vladimir blir 970 furste i Novgorod. Vladimir flyr 977 från Novgorod till Skandiavien. Vladimir återvänder 980 tillsammans med varjager, intar Kiev, dödar Jaropolk och blir furste i Rus. Olaf Tryggvasson växer upp på 980-talet hos Vladimir. Vladimir gifter sig 988 med kejsarsystern Anna och döps. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
Väringar (på ryska varjager) kallades nordiska krigare som under vikingatid och tidig medeltid tog tjänst som legosoldater i den bysantinske kejsarens livvakt. De var samtidigt ungefär 500 till antalet och ryktbara för tapperhet och trohet mot sin herre. Efter normandernas erövring av England vid 1000-talets mitt ersattes de nordiska soldaterna successivt av anglosaxiska. (Källa: Bra Böcker)
Yrke: Mellom 980 og 1015, Novgorod, Kiev; fyrstinne
Notater:
Dotter till hövdingen Rogvolod (Ragnvald), som härskade i Polock vid floden Dvina. Ragnvald hade enligt Nestorskrönikan kommit från andra sidan havet och var troligen en skandinavisk hövding som med sitt följe på klassiskt vikingavis seglat uppför Dvina. Där hade han bemäktigat sig den befästa staden och behärskade det kringliggande området. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
I ett försök att åstadkomma släktskapsband med den nordiske hövdingen Ragnvald bad Vladimir Ragnvald om hans dotters hand. Men den tilltänkta bruden ville olyckligtvis inte anta erbjudandet. 'Jag vill inte dra skorna av en trälunge, men Jaropolk vill jag ha !', sa hon med syfte på Vladimirs lågättade moder. När fursten fick besked om detta samlade han varjager och andra krigare och tågade mot Ragnvald. Det visade sig vara i sista stunden, för bröllopet med Jaropolk höll redan på att förberedas. Men Vladimir hann besegra Ragnvald, dräpte honom och hans två söner och tog hans dotter till hustru; enligt en av kröniketexterna efter att först ha våldtagit henne i föräldrarnas åsyn. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
Ragnhed (Rogned) ville inte finna sig i att maken Vladimir fraterniserade med andra kvinnor och var också hatisk mot maken, då denne hade dräpt hennes fader och två bröder. Hon beslöt sent omsider att hämnas. När Vladimir en gång lagt sig att sova med huvudet vilande i hennes knä, tog hon en kniv och försökte sticka honom till döds. Men han vaknade i tid och lyckades hålla fast hennes arm. När Ragnhed erkänt att hon försökt ta livet av honom, befallde han henne att klä sig i en kostbar brudutstyrsel och sätta sig på sängen. En stund senare gick han in i kammaren för att döda henne, men fann då att deras halvvuxne son Izjaslav stod vid moderns sida med sitt svärd draget. Hans hirdmän rådde honom att skona Ragnhed och att ge tillbaka faderns furstendöme till henne och sonen, vilket han också gjorde. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
Alt. födelse: Omkr 962 of Polotsk, Byelorussia, Russia
Modern Olga försökte få Svjatoslav att döpa sig, men han ville inte höra på det örat. Kristendomens kärleksbudskap tilltalade knappast Svjatoslav, som förefaller ha varit en råbarkad typ. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
Den byzantinske historieskrivaren Leo Diakonos har i en skildring beskrivit Svjatoslav som person: 'Han var av medellängd, varken för lång eller för kort; han hade täta ögonbryn, blå ögon, platt näsa; han rakade skägget på hakan, men täta långa hår hängde ned från överläppen. Hans huvud var helt kalt - bara på ena sidan hängde en hårlock som tecken på släktens förnämhet. Halsen var tjock, skuldrorna breda och hela gestalten ganska välskapt. Han verkade dyster och vild. I hans ena öra hängde en guldring smyckad med två pärlor och i mitten en rubin. Hans kläder var vita och skilde sig från de andras bara genom sin renhet. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
År 969 attackerade fursten av Kiev, Svjatoslav, den väst-östliga handelsvägen längs Volga till Bulgar. Han kontrollerade redan tidigare den nord-sydliga leden från Novgorod till Dnjepr och hans avsikt kan ha varit att bryta handeln med siden på denna med stäppvägen genom Kiev konkurrerande handelväg. En bysantinsk källa beskriver hans dräkt och frisyr som rent slavisk eller snarare tatarisk. Hans attack på Volgaleden fick också följder som knappast kunde vara mera katastrofala för nordiska handelsmän. Handeln på Bulgar verkar helt ha brutits, liksom flödet av arabiskt silver norrut till Norden. På goda grunder kan man ifrågasätta om inte Birkas plötsliga upphörande som handelscentrum och Hedebys nedgång vid denna tid var direkta resultat av Svjatoslavs attacker. (Källa: Vikingen, Nordbok 1975).
Sonen Vladimir var resultatet av en lös förbindelse mellan fursten och hans moders hushållerska, Malusha eller Malmfrid, och räknades därför inte som fullvärdig. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson).
Maloucha (Malusha) was a Slav, formerly a concubine.
Yrke:
Matuscha var husholderske hos Olga, mor til Svjatoslavs, og hans konkubine.
Død:
Y
Barn:
2. Vladimir den store og hellige ble født cirka 956 , Kiev, Ukraine; døde 15 Jul 1015, Berestovo, Ukraina; ble begravet , Church of the Tithes, Kiev, Ukraine.
Ragnvald Jarl Ulfsson ble født 948 , Västra Götaland, Sweden; døde før 1040, Ladoga, Aldeigjuborg, Russia.
Andre Hendelser og Egenskaper:
Yrke: Västergötland och Aldeigjuborg (Ladoga), Ryssland; jarl
_UID: 39A460F600F647CEB3219F0C613D8C260D6E
Notater:
Ragnvald 'Jarl', ibland Ragnvald 'the old', var gift två gånger, först med norske kungen Olav Tryggvassons syster, Ingeborg Tryggvasdotter (ca 940 - före 1019) samt med den norske jarldottern Astrid Njalsdotter (ca 980-1066). Efter Ragnvalds död gifte Astrid Njalsdotter om sig med sveakungen Emund (Slemme) Olofsson (ca 1000-1066), som var son till Olof 'Skötkonung'. (Egen sammanställning)
Ragnvald reste till Norge med Olov 'Skötkonungs' dotter prinsessan Astrid utan att hennes kunglige fader hade tillfrågats om saken. I Norge firades bröllop med Olav 'den helige' till Olof 'Skötkonungs' begripliga förbittring. Ragnvald 'Jarls' ställning blev snart ohållbar i Sverige och han måste lämna Sverige; det skedde enligt Snorre i den formen att han följde prinsessan Ingegerd på hennes brudfärd till Gårdarike, där han fick Aldeigjuborg vid sjön Ladoga till jarladöme i stället för det mistade Västergötland. Aldeigjuborg och jarldömet som hörde till staden var Ingegerds brudgåva, men Ingegerd lät sin far Ragnvald få makten. Ladoga var sedan gammal ett betydande handelscentrum. Stadens namn har i de nordiska källorna levt kvar i sin äldre finska form och kallas där Aldeigja eller vanligare Aldeigjuborg, d.v.s. 'Aldigjas borg', där borg betyder befäst stad. (Källa: Alf Henriksson och Mats G. Larsson)
Ragnvald 'Jarl' var kusin med drottning Ingegerd i Kiev. Han var en stor hövding och var skattskyldig under kung Jaroslav och blev gammal. Och då Olav 'den helige' var i Gårdarike så var han med Ragnvald Ulfsson, och det var den största vänskap mellan dem. För alla ansedda män hedrade kung Olav mycket medan han var där, men ingen mer än Ragnvald 'Jarl' och drottning Ingegerd, för hon och Olav älskade varandra i hemlighet. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
Snorre lämnar i sin mer utförliga saga om Olaf 'den helige' som styrker Sigrid 'Storrådas' anknytning till Västergötland och som dessutom kan tyda på att hon haft sina rötter där; hon var syster till Ulf, far till Ragnvald 'Jarl', alltså den Ragnvald som var hövding i Västergötland, då Sigvat skald kom dit den där kvällen hösten år 1018. Jarlen skulle då ha varit Sigrids brorson och därmed kusin till Olof 'Skötkonung'. (Källa: Svitjod, Mats G. Larsson).
Yrke: Mellom 913 og 945, Kiev, Ukraine; storfyrste
Notater:
Igor är en rysk form av det nordiska namnet Ingvar. När furst Oleg dog år 912 kunde Igor, den rättmätige arvtagaren till riket, äntligen sätta sig på tronen. En Ibn Fadlan reste i riket och skrev noggrant ner sina iakttagelser i en reseskildring. Rusernas kung, säger han, har i sitt slott 400 av sina tappraste män, som stupar med honom och låter sig dödas för honom. De har alla sin plats under hans tron, som är mycket stor och prydd med ädelstenar. Där finns också 400 slavinnor, och ofta har han samlag med en av dem i närvaro av sina vapenbröder. Kungen stiger aldrig ner från tronen och när han har naturbehov förrättar han dem i en skål. När han vill rida förs en häst fram till tronen så att han kan stiga upp direkt på den och rida bort. Ibn Fadlan beskriver också rusernas utseende, 'jag har aldrig sett så fulländade kroppar, de var som palmträd, blonda och rödlätta. De har varken jackor eller kaftaner, utan mannen bär en dräkt som täcker ena sidan av kroppen men lämnar en hand fri. Var och en har med sig en yxa, ett svärd och en kniv, och dessa redskap lämnar de aldrig ifrån sig. Deras svärd är breda, räfflade, av frankisk tillverkning. Från naveln till halsen är de tatuerade i grönt med träd och andra bilder. Alla deras kvinnor har över bröstet en dosa fastgjord, som är av järn, silver, koppar eller guld, efter mannens förmögenhet och inkomst'. Berättaren kritiserar rusernas dåliga hygien och omåttliga öldrickande. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson).
Død:
Døde i kamp med den slaviske stammen Drevljaerne.
Olga den Hellige ble født , Pskov, Russia; døde 969, Kiev (Holmgård), Ukraine.
Andre Hendelser og Egenskaper:
_UID: 225BC47A7CAB4A5E8948FD255103E07F302D
Yrke: Mellom 945 og 962, Kiev, Ukraine; fyrstinne, regent
Notater:
Fødsel:
890
Yrke:
Etter at Olgas mann ble myrdet i 945, førte hun i 10 år Russlands regjering for sin umyndig sønn Svjatoslav. Deretter dro hun til Konstantinopel og lot seg døpe i 957. I dåpen fikk hun navnet Helena. Hun var den første russiske fyrstinne som ble en kristen. Den greske kirken, men ikke den romerske, gjorde henne til helgen. Hennes dag er 11. juli.
Barn:
4. Svjatoslav, I av Kiev ble født 942 , Kiev (Holmgård), Ukraine; døde 972, Kiev (Holmgård), Ukraine.
Ca 0983 - 1015 (32 år)